Hittade min "Personal Shopper" och hon var gratis!!

Självklart kunde inte jag vänta på någon födelsedag och barmhärtig man som ev kanske, möjligen skulle överraska mig med lite nya kläder. Nä, väntar man är risken skitstor att man kanske blir besviken. Och det är det värsta som finns.

Ja, jag nämde ju mitt missöde igår när jag skulle handla kläder till dopet och kom hem med ett par "skinnlappade" tights och nån konstig tunika. Min mans syn i morse när jag provade denna outfit var helt obetalbar. Det gick inte att feltolka att han inte tyckte att hans fru var en 10-poängare. Nä, snarare blev det nog ett par steg ner på minusskalan. Han försökte med konststycket att inte göra mig allför besviken, men när jag själv brast ut i skratt kunde han inte hålla inne med vad han egentligen tyckte.

Kickens (i "The Poodles") för trånga byxor och min mormors gamla beige linnetunika- ingen bra kombination på en 30-årig tvåbarnsmamma med för många centimeter i midjemått.

Så vad gör man, jo man får krypa tillbaka till affären och skylla på sin bebis.
-Ja, ursäkta mig nu ska jag vara lite krånglig!
-Inte alls , säger snälla tjejen bakom kassan ochl ler.
-Jag hade min bebis med mig igår när jag provade dem här kläderna och jag såg inte så bra hur det egentligen såg ut pga att han skrek så mycket. Och nu känns dem inte riktigt bra.. Ja, alltså dem är ju jättefina och så men.... (ursäkterna bara haglade över den stackars lilla nätta blondinen bakom kassadisken)
-Det går jättebra att lämna tillbaka, det är därför vi har öppet köp!! (-DITT PUCKO, BORDE DU VÄL HA FÖRSTÅTT ATT DET HÄR INTE ÄR KLÄDER FÖR DIG, HANDLA PÅ ELLOS I STÄLLET, hörde jag nästan att hon tänkte. )

Jag fick mina pengar och lommade iväg med benen (bebisen) på ryggen. Gick in i några andra butiker men kände mig bara fel. Man blir inte alltid jättevänligt bemött när man försöker ta sig fram med en smutsig barnvagn bland alla kläder. Konstigt! Om dem bara visste hur mycket pengar jag skulle kunna spendera på deras kläder! Men jag kanske inte vill....

Så kom jag i alla fall av en händelse till en Vero Moda butik. Jag har nog inte varit in i en sån på 7 år men det kunde ju knappast bli sämre än igår tänkte jag.
Efter att ha gått två varv runt butiken, lätt framåtböjd som ett frågetecken (kan oxå bero på dåliga fogar i bäckenet) kom en ännu en glad, liten nätt tjej fram och frågade om jag sökte nåt speciellt.
-Ja en garderob, svarar jag, eller kläder att ha i garderoben förstås!

Vi har en kort konversation och jag låter henne förstå att jag faktiskt behöver hjälp. Fast i mitt huvud är jag såklart enormt skeptisk och tänker att hon inte kommer haja vad jag gillar. För det vet ju inte ens jag.
-Vi börjar med en bas, säger hon. Två stycken "tights" eller tunna stretchbyxor. Ett par marinblå och ett par svarta!
-Jo, det låter ju bra.. svarar jag med lite tvekan. Är på väg att börja skylla på att jag nog inte kan prova dem pga min bebis men bestämmer mig för att ge henne chansen. Offerkoftan är ju uppeldad och jag behöver en ny.

Efter 1 timmes helhjärtad hjälp från denna lilla underbara varelse gick jag ut från butiken med ett stort leende, två svettiga LP-skivor under armarna och några pengar fattigare OCH med en ny garderob. Och jag tror faktiskt att det blev ganska bra. Och faktiskt tror jag att nåt ska gå att kombinera ihop på ett dop också. Vad tror ni?

Dagens inköp blev:
-Två byxor, svarta och marinblå
- Ett svart långt baslinne
- En skjort-tunika
- Ett bälte
- En "kavaj-kofta" som dessutom var vändbar vilket gjorde den till två plagg i ett.
- Två stycken längre t-shirts, corallfärgad och svart/vit randig
-skor (annan butik)
-halsband (annan butik)

Tusen tack till expediten på Vero Moda i Stinsen! Du gjorde min dag!